När jag dömde


Iphone-bilder-2012-049

Jag var för första gången i London för nästan exakt ett år sedan, jag hade aldrig varit där så för mig var staden helt främmande. Jag och en kompis hade varit och besökt statsdelen Camden som ligger i norra delen av London. Vi bestämde oss för att åka till Westminster för att besöka en gata där en tv karaktär bodde i en film som jag gillar. Vi gick upp från tunnelbanestationen och solen värmde härligt, för ovanlighetens skull var det varmt och soligt i London när vi stod där nedanför Big Ben. Sedan ställde vi oss frågan till oss själva, var ligger denna gata som vi hade tänkt besöka. Jag hade kollat lite på internet var den låg, men när man väl stod där så var det svårt att hitta gatan.
Efter mycket funderande så kom vi till slut fram till att var tvungna att fråga någon om vägen för att vara säkra på att vi skulle komma till rätt gata. Men vi var ju nu i England och vi ställde oss många frågor till oss själva innan vi tog oss i kragen och verkligen frågade någon. Jag bestämde att vi skulle fråga någon stiligt klädd affärsman eftersom jag trodde att vi skulle få bäst information av en sådan person skulle ha bäst koll på var den gatan som vi sökte låg någonstans. I först hand var det jag bestämde att vi skulle ta affärsmännen som kom gående i mot Big Ben där vi stod, jag dömde alltså de som var lite sämre klädda.
Jag vet dock inte riktigt varför jag gjorde detta men en anledning fanns nog i alla fall, det tror jag var att jag trodde att de som var fint klädda och såg ut som klassiska engelsmän förmodligen jobbade i område och därför hade bättre koll på området än vad en kille eller tjej med shorts skulle ha. Plus att de som var lite mer fritidsklädda hade större chans att vara turister enligt mig, därför valde jag helt bort den gruppen av människor och istället tog vi en affärsman och frågade honom. Resultatet blev att han sa vart han ”trodde” gatan låg och pekade, vid det ögonblicket var jag osäker på om han hade haft rätt. Det visade sig att han hade haft rätt och vi hittade vår gata! Med eftertanke så sa han att han ”trodde” han var säker, så frågan är om valet av person som vi skulle fråga var så optimalt, men det verkade optimalt just då i alla fall.