Mig äger ingen


dömda1

Varje dag är den samma. Ända sedan jag började på skolan får man blickar bara för att man inte är just Den personen. Det är i cafet där alla iskalla blickar möts och byts ut mot ord som sedan blir till skratt och fniss. Vi mot dom. Det finns alltid ett vi mot dom i världen som är så mycket värre men varför skall det handla om vad man har för kläder, samt hur man ser ut. Helt ärligt kan jag säga att jag har aldrig tagit åt mig vad personer tycker och tänker om mig. Om det ändå vore så att alla människor hade höga tankar om sig själva så de slapp bry sig om andra. Jag antar att det är norm att döma folk hur de ser ut. Vissa personer är starkare andra, även fast de mobbas psyksikt såhåller de huvudet högt och fortsätter vad de är bäst på egentligen.

Alla dömer hunden efter håren men mig äger ingen.