Glad att jag hade fel…


125101132_7b184ab8f0_z

När andra året på gymnasiet började så såg klasen lite annorlunda ut än tidigare. Klassen hade splittrats och ungefär hälften av människorna i lokalen var nya. En av dessa nya individer satt framför mig. Hans fötter låg uppslängda på bänken och han var allmänt högljudd och kaxig. Han var iklädd en tjock, svart dunväst, vita träningsbyxor samt skor med kraftigt överkompenserande sulor.
”Inte en sådan…” tänkte jag.
”Jag orkar inte med en sådan…”

Det har gått ca 11 år och killen framför mig är numer en av mina absolut närmsta vänner. Han gjorde mig tom till gudfar åt sin dotter. Jag dömde ut den här personen direkt, men är idag väldigt glad att vi tvingades ihop. Ibland känns det skönt att ha fel.