Förutfattade meningar- scouting


20130317_222401

En situation där jag kände mig dämd är när jag gick i fjärde klass och på en rast så var det jag och några andra kompisar som pratade om vad vi gillade att göra på fritiden.
Vi gillade olika saker men de flesta av mina kompisar gillade att umgås med andra på fritiden eller någon form av sport.
Jag gillade både att spela fotboll och scouting. När jag sa att jag gillade scouting så var det inte så många som visste vad det var, fast det var en av mina kompisar som kommenterade det med ”vad är det då är det att ni umgås i skogen och käkar kottar”, vilket jag blev sårad av. Eftersom jag hade börjat scouterna ungefär ett halv år tidigare genom att det var någon som kom till min klass och pratade om det, så jag tyckte de borde åtminstone veta vad det var. Och för att de slängde ur sig den kommentaren och att de var en del som inte visste vad det var sårade mig en del.
Då visste jag inte riktigt hur jag skulle svara, men idag om jag får liknande kommentarer så tar jag inte åt mig lika mycket eftersom jag har lärt mig att det är förutfattade meningar och jag säger vad vi gör.
Och jag tycker att scouterna har format mig som person mer än något annat eftersom att alla får liknade respons när de nämner att de är scouter och att jag har lärt mig hur man kan arbeta i grupp, även lärt mig lite hur man pratar inför grupp. Så min erfarenhet av att vara scout och blivit utsatt av förutfattade meningar om scouting har gjort mig till en lite starkare person när det gäller att stå för det man är och inte låta någon annan dra ner en och sluta med det man tycker om att göra.