Föräldern styr sitt vuxna barns liv


skor-2

För ungefär ett halvår sen hade jag en väldigt nära killkompis. Vår relation hade några dagar tidigare utvecklats till mer åt ett förhållande då båda hade upptäckt att den andre gillade varandra mer än en kompis. Jag hade aldrig tidigare träffat en person som var så lik mig själv som honom. Vi klickade direkt, vi förstod varandra och vi litade på varandra. Detta gjorde att vår relation utvecklades under en kort tid och vi blev väldigt nära.

En dag var jag hemma hos honom och låg i hans knä samtidigt som hans pappa knackade på dörren och kom in i rummet. Han ställde sig vid dörröppningen och stirrade på oss varav jag kände den spända, obekväma stämningen mellan oss. Efter några sekunder sa han till sin son att han behövde prata med honom angående hur de skulle göra med maten efter träningen. Han reste sig upp och gick ut till köket med sin pappa. Jag hörde hur de började diskutera om hur de skulle göra. Helt plötsligt började de viska och tillslut blev det alldeles knäpptyst. Efter ett litet tag kom han tillbaka och jag såg på honom att något var fel. Jag frågade vad hans pappa hade sagt och tillslut svarade han att hans pappa hade förbjudit honom att träffa mig. Det kändes som ett slag i magen, det kom så oväntat. Hela min kropp började skaka och jag var i princip chockad för det kändes så overkligt.

När jag skulle hem följde han mig en liten bit och båda var chockade över vad som hade hänt. Jag frågade hur han kunde göra något sådant utan att han ens kände mig. Han sa att jag skulle tänka till vad man dömer någon för om det inte är ens personlighet. Tillslut kom jag på det och sa ”Mitt utseende!?”. Han bekräftade att det var så. Jag undrade varför och han svarade att det var på sättet jag klär mig, att det verkar som om jag inte är mån om mitt utseende och att hans pappa tyckte att han kunde få någon som var mycket bättre än mig.

På fyra dagar blev det värre och värre. Hans pappa tjuvlyssnade på våra samtal, läste våra sms och drog slutsatser om mig som var helt absurda och som inte stämde in någonstans på mig. Exempelvis kallade hans pappa mig för ”Crazy stalker” på grund av att han trodde att jag aldrig skulle släppa eller låta hans son gå och att jag var självmordsbenägen för att jag hade sagt att jag inte visste hur jag skulle kunna gå vidare efter den här händelsen. Tillslut gick det så långt att hans pappa försökte se till att vi aldrig mer skulle få träffas genom att jag inte var aldrig mer välkommen hem till dem och att han förbjöd honom att träffa mig eller några av mina kompisar osv.

Detta är ett exempel på hur mycket fördomar kan påverka en människa på ett negativt sätt och hur man kan dra absurda slutsatser om personer som man inte känner.