Finns det någon hora här? Nej.


Det var för några år sedan när jag var med två av mina bästa kompisar, jag vet inte om vad men vi satt och pratade samtidigt som en av kompisarna smsade med en kille som hon var på väg att lära känna. Hon nämnde i ett av smsen att hon var med mig och fick som svar: ”men är inte hon jättekonstig, är inte hon typ hora?”. I den åldern visste vi och han väl inte riktigt vad som menades med det, vi hade i alla fall inte tänkt på det men trots det gjorde det självklart ont. Att en kille som jag inte kände och som umgicks i helt andra kompiskretsar än vad jag gjorde hade fått en bild av mig som hora fanns inte på min världskarta. Det var en självklarhet att jag själv dömde personer lite då och då men jag hade aldrig riktigt tänkt på att rykten skulle kunna spridas om mig med.
Tankarna började kretsa kring om han kanske hade blandat ihop mig med någon annan men varför skulle han gjort det? Istället började jag tänka på vem som skulle vilja sprida ett sådant rykte om mig, jag som knappt gjort något med någon och som aldrig ens tagit ett foto på mig själv där jag visat mycket hud. Vad fanns det egentligen för anledning till att kalla mig hora då?
Jag funderade även på hur många det var som hade gått bakom min rygg med deras känslor, som fått mig att tro att de gillade mig och sedan spridit rykten. Jag kände mig på något sett dum på grund av det faktum att alla i min närhet kanske trodde att jag var en hora utan att jag ens hade en aning om att det ryktet om mig fanns.
Vad är det för skillnad mellan att du dömer andra och hur andra dömer dig, är det ena bättre än det andra? Nej, inte enligt mig. Rykten orsakar lika mycket smärta oavsett var eller vem de kommer ifrån.