FASCIST INTE NAZIST


punkjaevel

Som många andra har jag inte satt mig ner och funderat på vad mina fördomar kommer ifrån. Kan jag fått dem från min barndomsvän? Kan jag ha växt fram dem själv? Kan min familj fått mig att gå in i ett främlingsskyggt samhälle? Det har jag svårt att acceptera. Fördomar växer med okunskap och om man reflekterar över en person utan att lära känna honom eller henne, så tror jag att tankarna kan bli invecklade i de kretsar man vet om. Jag har fördomar mot andra människor som har förutfattade meningar om människor utefter deras etnicitet.

Jag kunde inte förstå att min barndomsvän skulle kunna säga att han var fascist. Efter det hade jag dömt honom om och om igen genom ställa mig på distans från honom. Jag hade redan förlorat kontakten med honom sen ett långt tag tillbaka och det var av andra skäl än att han kallat sig själv fascist. Jag tror jag växte från honom för att han dömde folk, för att de dömde eller uteslöt honom. De han dömde valde han att straffa, och ibland var jag där vid hans sida och stod bakom honom.

Samvetet gjorde att jag kopplade bort mig från honom, men på grund av detta tror jag att jag började döma min gamla vän mer och mer. Jag har försökt att ta kontakten med honom igen, men det verkar alltid bli komplikationer från min sida. Kanske vågade jag inte träffa honom igen. Jag borde inte döma honom för att vara fascist, även om han uttalat sig för att vara det. För att veta hundra procent måste jag ta mig an att lära känna honom på nytt. Jag vet ju att han har en del problem sen innan, varför skulle det inte bara vara ett tecken på osäkerhet? Det är upp till mig att ta hand om, och jag hoppas att jag tar mod till att träffa honom igen även om jag själv tycker det är svårt.