En oväntad vänskap


Jag kommer ihåg att jag tyckte att det skulle bli roligt att börja i skolan. Syskonrivaliteten väckte en iver i mig att lära mig saker, utvecklas och kunna vara lika bra som min två år äldre bror. Dagen som jag sett fram emot kom, jag var förväntansfull men även nervös. Vissa kände varandra från dagis, men inte jag, alla mina vänner från dagis skulle börja på en annan skola. Byggnaden var rätt så nybyggd och var målad i en vacker ljusgul färg med två gröna dörrar på framsidan och runtom den fanns asfalterad skolgård där man kunde leka på rasterna.

Det tog inte lång tid att få kompisar, när man är sju år så tänker man kanske inte så mycket på olikheter utan mest på vem som kan hoppa hopprep längst. Killarna umgicks mest för sig och tjejerna för sig. Jag kommer ihåg lågstadiet som en rolig tid, vi hade mycket kul ihop både på rasterna och på lektionerna. Jag tyckte att det var roligt att lära sig nya saker och var helt säker på att min klass var den bästa någonsin.

Mellanstadiet påbörjades i en ny byggnad en bit ifrån den gamla, den var betydligt äldre och i en mer senapsgul färg och rött. Klassrummet hade större möbler och det tog inte lång tid innan vi lyckats göra det till vårt med massa bilder på väggarna. Med åldersförändringen kom även förändringar i klassdynamiken, killarna och tjejerna började umgås mera och därav följde pikar och retfulla ord. Värst var det för en tjej som hette Johanna, hon blev ständigt utsatt för elaka ord, mest ifrån killarna men även ibland ifrån tjejerna. Jag tänkte inte så mycket på det, jag tyckte att det mest var förknippat med situationer där hon redan var arg eller elak mot någon annan och jag tyckte att hon var lite över dramatisk ibland när hon blev upprörd.

Tiden gick och det var dags att byta skola inför högstadiet, det fanns två möjliga val och jag valde det som låg närmast mitt hus, medan alla andra valde det som lång närmast dem, vilket råkade vara den andra skolan. Tja, alla utom en person. Johanna hade tydligen valt samma skola som jag hade. Under de närmsta dagarna innan jag skulle börja på min nya skola så kommer jag ihåg att jag beklagade mig för min bästa vän. Jag var reserverad till att börja på en ny skola tillsammans med personen från min klass som jag kände minst. Allt jag visste var att jag inte gillade henne så värst mycket, jag tyckte att hon var dramatisk och ganska elak.
Skolstarten kom och Johanna och jag höll ihop, vi kände ju inga andra. Allt eftersom veckorna gick började jag tappa kontakten med mina gamla vänner och började lära känna min nya klass och Johanna, vi var rätt olika men hade kul ihop ändå. Idag vet jag hur jobbigt Johanna verkligen hade det, hur svårt det var för henne att gå till skolan varje morgon. Idag så är Johanna min bästa vän.