En förlorad talang


Alla vi som sysslar med någon form av lagsport vet hur tuff jargongen kan vara mellan lagkamrater, men en dag för några år sedan gick det för långt.

För 3 år sedan började en kille i vårt innebandylag som hette ”Niklas”. Han hade nyss flyttat till Mölndal från Umeå och hade tidigare spelat innebandy för ett lag uppe i Umeå. Första träningen ”Niklas” deltog i hos oss gick inte bra för hans del. Han sköt inte många skott på mål första träningen och när han väl kom till skottläge så hamnade bollarna flera meter utanför målet. En riktig skit träning rent utsagt för ”Niklas”.

Jag är inte den som dömer människor i vanliga fall, men den här gången var det annorlunda.

Några dagar senare var det dags för nästa träning. Jag och mina kompisar hade förstårs inte glömt hur det gick förra tränigen för ”Niklas” och flera av oss i laget bland annat jag började psyka honom inför träningen. Även ”Niklas” andra träning gick inte bra och nu var det fler psykningar som delades ut av många av oss i laget. Detta pågick under någon månads tid under träningarna och tills slut fick ”Niklas” nog. I efterhand fick vi reda på att ”Niklas” hade pratat med vår tränare och förklarat hur han kände sig under träningarna. Han hade kommit fram till att sluta med innebandyn på grund av detta och det informerade tränaren oss på träningen därefter.

Vad vi inte visste innan så hade ”Niklas” spelat i Sveriges bästa innebandylag för sin ålder och spåddes att bli en av vår framtids stora innebandyspelare. På grund av det vi nu gjorde mot ”Niklas” så förlorade vi en duktig innebandyspelare som kunde bidra med sina kunskaper till laget och kanske en framtida storstjärna inom innebandyn detta på grund av mobbning.