Det första intrycket


grupp4

Att döma en eller flera personer efter första intrycket kan vara både bra och dåligt. Oftast utvecklas det första intrycket till något helt annat än vad som egentligen är sant. Att skapa en egen bild om vad man hör och ser om en person är mycket vanligt hos människor då man vill få en uppfattning om hur personen är och om man anser sig passa ihop med den eller inte. Situationer som den här är något man kommer i kontakt med många gånger, exempelvis när man börjar i en ny klass, när man börjar på ett nytt jobb eller när man som i mitt fall jobbar som ledare och möter många nya personer i stora grupper.

Varje sommar jobbar jag som ledare på ett ridläger som är mycket populärt bland både barn och ungdomar. Jag jobbar tillsammans med ett ledarteam på sex personer och vi alla är mycket bra vänner då vi bor tillsammans med varandra flera veckor i rad genom detta arbete. Varje vecka möts vi av 50 nya, för det mesta tjejer, som ska delta på ett ridläger i en vecka. Första dagen samlas alla ungdomar lägerdeltagare på en veranda och vi ledare och vår chef står framför dem på en grön gräsmatta där vi kan se vilka alla är och hur de beter sig. Som ledare är jag ansvarig för en grupp på tolv personer men jag vet inte vilka dessa personer är fören uppropet börjar. För att då få en bild av alla 50 barn och vilka de är dömer man personerna efter utseende och beteende, samt vilka personerna umgås med eller om de är ensamma.

Det jag vet om alla ungdomar som sitter framför mig är att alla har ett gemensamt intresse, hästar. Jag vet inget mer och det finns alltid några enstaka personer som sticker ut. Genom att se på dem kan jag få reda på mycket om deras personlighet, deras intresse och kunskaper om hästar. I en situation som denna är det mycket vanligt att min bedömning av ungdomarna är fel men sanningen är att den oftast stämmer mycket bra. Alla individer har en enskild stil och man passar inte ihop med alla personer. En persons utseende säger väldigt mycket om vem hon/han är och när jag ser alla dessa ungdomar framför mig är det svårt att inte skapa fördomar om dem redan från första början. Att vara fördomsfull är både bra och dåligt. Vid första mötet kan jag se vilka ungdomar jag kommer passa ihop med och vilka jag inte kommer passa med. Detta utläser jag efter personernas utseende och utstrålning. Då jag ska tillbringa hela dagarna med dessa ungdomar vill jag vara ledare för en grupp glada och trevliga tjejer. Om mitt intryck av någon eller några personer inte stämmer överens med en glad och trevlig personlighet behålls denna uppfattning under hela lägerveckan.

Som ledare kan jag inte behandla mina elever på olika sätt utan jag ska visa hänsyn och respekt mot dem samtidigt som jag ska vara en förebild som ger trygghet och stöd vid behov. Mina fördomar om mina elever kan helt ärligt vara både snälla och taskiga men detta är inget jag själv kan rå för. Då jag aldrig får chansen att lära känna mina elever på djupet är det svårt att få en äkta bild av den och detta är orsaken till varför mina fördomar om dem blir oförändrade.

Om man möter en stor grupp som man ska arbeta tillsammans med tror jag att det är mycket vanligt att hålla kvar vid det första intrycket som personerna ger en just för att man inte alltid har chansen att lära känna alla på djupet. Man kan inte tycka om alla människor och man kan inte passa ihop med alla. Om en person handlar så att hon/han läggs på minnet är det svårt att förändra denna bild om personen. Detta är mycket vanligt för mig och jag tror även att personer men yrken som till exempel lärare och tränare kan känna igen sig i det jag säger.

Att döma någon efter utseende och utstrålning är inte alltid det rätta sättet att skapa en bild om någon men ibland är det nödvändigt och det kan även vara är säkerhet för sig själv. Vi dömer människor varje dag och det är inget vi kan undvika. Det viktigaste är bara att hålla fördomen för sig själv och inte sprida ut något som inte stämmer för en fördom är en bedömning, det är inget rätt eller fel svar.