Att må dåligt


Alla människor har sina problem och situationer de mår dåligt över, alla tampas med sin last. Ibland kan denna last ta över så man känner att man kan göra nästan vad som helst för att få känna sig fri från den, om så bara för ett ögonblick. Detta hände mig när jag gick i högstadiet.
Jag mådde dåligt av många olika anledningar; osäkerheten som kom smygande och omfamnade en när man fyllde 14, familjeförhållanden som man inte kunde göra något åt och känslan av att inte ha samma förutsättningar som sina kompisar. Samtidigt som jag mådde dåligt så skämdes jag, jag skämdes för att jag mådde dåligt. Detta ledde till att jag aldrig berättade för någon om min situation för jag ville inte att de runtomkring mig skulle se mig som ett offer eller som en liten, svag person. Jag ville inte va mindre än alla andra. Detta skapade en känsla inom mig att mina vänner inte kände mig på riktigt eftersom de inte visste vad jag gick igenom, men det var ju för att jag aldrig berättade.
Nu under de senaste åren har jag förstått att det inte är svaghet att prata om sina problem, det gör en snarare starkare då man lär sig att acceptera att man mår dåligt och kan på det sättet ta itu med det och skapa en chans att må bra igen. Att vara rädd för att bli dömd på grund av sin last håller en bara tillbaka som människa. Jag önskar att jag förstod det när jag var yngre.