Att döma


45ji45662

Att döma och skapa förutfattade meningar, är något många vill påstå sig att inte göra. Men faktum är att vi alla har gjort det en eller annan gång, och mer eller mindre fortfarande gör det. Vi dömer oss själva, varandra och andra. Vi dömer efter hårfärg, ögonfärg, kroppsstorlek, hudfärg, erfarenheter eller åsikter. Men där finns en särskild grupp som till och med blir dömda för sina känslor, jag pratar om HBTQ. Hur tror du att det hade känts för dig om någon främmande person lade sig i vem du var kär i, eller vem du ville vara tillsammans med, och säger till dig att du inte får lov att älska personen du älskar? Det är något många blir utsatta för varje dag, att bli tillsagda av allt mellan familjemedlemmar till vilt främmande människor, om vem du bör vara kär i, vem du bör ha känslor för.

Vi människor generaliserar, och vi delar in folk i fack, det är en sak som är klar. Vi har förutfattade åsikter om andra, och det vi tror oss veta om andra skiljer sig oftast väldigt mycket från verkligheten. Så vad är det som säger att det manliga paret du såg på stan häromdagen, inte är värda lika mycket som någon annan? Vad är det som säger att bara för att någon har en motsatt åsikt än du, så vet du plötsligt allt om denna någon? Vet man en sak om någon annan, som man inte har gemensamt och som man inte delar, så måste inte det betyda att man inte kan komma överens överhuvudtaget, eller att där inte finns minsta lilla sak som man delar. Om vi alla börjar med att försöka bli bättre på att se förbi våra olikheter, och se det goda i varandra, eller det vi delar med andra. Så kan vi slippa generalisering, och vi kan få bättre erfarenheter som kan leda till att vi tänker oss för och inte dömer andra lika mycket, eller på samma sätt. Vi alla är ju trots allt människor.