Att bli dömd


Att bli dömd.

De värsta jag vet är att bli anklagad eller dömd för en personlighet man inte har eller för något man inte gjort. Detta hände mig mig när jag gick i Högstadiet i 9an av min hemkunskaps läraren Karin dömde mig till en otacksam invandrare som inte bryr mig om svenska samhället. Karin var en av de absolut respektlösa och skamlösa människor jag träffat. Hon kunde trakassera och kolla mig rakt i ögonen efter jag känt mig trakasserad. Karin har alltid varit en människa som dömer folk innan dom får en chans att förklara, anledningen är kanske för att hon inte ger dom en chans. Innan jag blev trakasserad och dömd till en otacksam invandrare så var Karin inne i en djup konversation om Islam med en klass kamrat som bar slöja. Karin berättade hur onödigt det var med slöja och att om man ska bo i Sverige så ska man bete sig som svenskar. Jag är muslim och jag tog åt mig lite när Karin pratade om islam och invandring i Sverige så de bel lite tjafs mellan oss. När Karin sa att Nästan alla invandrare inte kan få jobb och att de lever på bidrag då sa sa jag nej för de flesta invandrarna sköter sig och arbetar och betalar skatt. Karin Håller inte med och säger ’’ de flesta av alla invandrare är otacksamma över att de få komma in i Sverige och så fort de kommer in så börjar de stöka ’’. När jag svarade och berättade att min familj och föräldrar jobbar och sköter sig och är tacksamma över att jag fick chansen att föddas i Sverige då Säger Karin helt sarkastiskt och säger ’’ Ja de gör dom visst ’’. Denna lektionen avslutades med att jag går ut ur klassen frivilligt för att undvika mer tjafs. Nästan lektion Jag var på hemkunskaps lektionen då skulle vi göra kanelbullar. När det var dags att sätta bullarna i ugnen så såg det bra ut. Men jag gjorde ett misstag och glömde bullarna i ugnen för att jag var lite pratig och pratade med klasskamrater. Då började lukta bränt, så fort jag kände lukten av brända bullar så sprang jag till ugnen för att få ut dom. Då fick skäll hon gapade och skrek på mig trotts att jag bar om ursäkt. Och då sa hon ’’ tänk om du startade brandlarmet vet du hur mycket det kostar att få hit brandbilar ? ’’. När jag bar om ursäkt för andra gången då sa hon ’’ din ursäkt hjälper inte med mer än att få dig själv att må bättre. Hade larmet gått hade det kostat runt 4.000kronor för dom att komma hit för ett falskt larm men juste invandrare bryr sig inte direkt om sånt’’.
Och då kände jag mig dömd som en otacksam invandrare trotts att jag älskar Sverige och är tacksam för att jag fått möjligheten att föddas och bo här.
Självklart blev Karin dömd som ’’ rasist ’’ trots att hon kanske inte är det.