Dömd för sin läggning av sin mamma?


IMG_0816

Ända sen jag kom ut med att jag är bisexuell har min mamma dömt mig för det. Är det rätt? Det är ju hon som ska stötta mig genom det jobbiga. Det är ju hon som ska stå vid min sida när andra dömer mig för min sexualitet, inte hon. Jag trodde först att pappa skulle reagera starkare an mamma pga att har är född tio år innan mamma, för det var lite värre med homosexuella när pappa var ung än när mamma var det, för det var inte lika ovanligt när mamma var ung. Jag visste redan att jag var bisexuell när jag gick i sjuan men jag vågade inte gå ut med det då. Jag kom ut med det när jag började i gymnasiet, men så fort jag gjorde det så märkte jag hur alla kollade konstigt på mig. Ibland kändes det som om ingen ville ha mig i omklädningsrummet pga att jag är annorlunda.
Den dagen min mamma fick reda på att jag är bisexuell var jag inte redo att berätta det för någon inom familjen. Vi satt i bilen och helt plötsligt frågar hon om jag är lesbisk. Då visste jag att jag inte kunde hålla det inne längre, så jag berättade att jag är bisexuell. Hon tog det inte alls bra och det var då hon började döma mig för det. Det var fel att gilla någon av samma kön, det var som en sjukdom enligt henne.
Efter min mammas reaktion så tog det ungefär 4-6 månader innan jag vågade berätta för min pappa. Men han hade inga problem med det, var jag lycklig så var han det. Jag är glad att min pappa finns för mig i alla fall.
Så nu vänder jag mig till dom som har samma problem, samma svårigheter och även dom som inte vågar komma ut. Ingen är själv i det här, kolla runt er, det finns många med samma svårigheter och alla blir dömda på något sätt.
Men är det rätt att bli dömd för sin läggning? Av vänner? Av familj? Vi är ju bara oss själva.
Så nej det är inte rätt, gör något, stå emot, skrik ut din åsikt, för vi måste bli hörda.